En URL är en unik webbadress som leder till specifik information på internet.
Det står för Uniform Resource Locator och innehåller bland annat ett nätverkskommunikationsprotokoll som HTTPS, ett domännamn och ibland även en subdomän.
Anpassade URL:er förbättrar användarupplevelsen och sökmotoroptimering (SEO), vilket ökar webbplatsers synlighet på sökmotorernas resultatsidor (SERP).
Denna artikel ger en grundlig förståelse av URL:ers struktur och tips för att skapa effektiva webbadresser.
URL-Struktur
En URL består av olika delar, där vissa är obligatoriska och andra valfria.
Se bilden här nedan för en översikt över hur en URL är strukturerad, med dess olika delkomponenter.
Den består av protokoll, subdomän, domännamn, domäntillägg, sökväg, parametrar, och ankarlänk.
HTTP & HTTPS i URL
HTTP (Hypertext Transfer Protocol) och HTTPS (Hypertext Transfer Protocol Secure) är nätverkskommunikationsprotokoll, och utgör alltid den första delen av URL-strukturen.
De används för att överföra information mellan webbservrar och webbläsare.
Det kan vara svårt att förstå skillnaden mellan dessa, men det handlar huvudsakligen om att HTTPS krypterar dataöverföringen för att skydda webbplatser och dess information.
Denna kryptering är viktig för att förbättra webbplatsernas säkerhet och är även viktigt för sökmotorsrankning.
- HTTPS använder TCP/IP-portnummer 443, som är säkrat med Transport Layer Security (TLS).
- HTTP använder däremot portnummer 80 utan denna säkerhetsnivå.
Subdomän (www) i URL
En subdomän är en del av den fullständiga webbadressen, belägen före huvuddomänens första punkt.
“www” är den vanligaste subdomänen, som indikerar att webbplatsen är tillgänglig via internet och använder HTTP.
Tidigare var det vanligt att ha www som sin subdomän, men nu för tiden är det inte längre särskilt populärt.
Subdomäner anpassar och organiserar webbplatser, och används ofta för att peka på specifika kataloger inom en webbplats.
Populära subdomänexempel inkluderar “blogg” och “nyheter“.
För vår hemsida omily.se, kan en subdomän som “blogg” peka på en särskild bloggdel; således blir webbadressen blogg.omnily.se.
Domännamn i URL
Ett domännamn är en unik adress för en webbplats, inskriven i webbläsarens adressfält.
Varje domännamn motsvarar en specifik IP-adress.
IP-adressen leder till webbplatsens server, vilket förenklar användarnas åtkomst till webbplatsen.
Domäntillägg (TLD) i URL
Ett domäntillägg, eller TLD, är delen av webbadressen som följer efter webbplatsnamnet.
I Sverige är “.se” det vanligaste domäntillägget, då det är den officiella svenska toppdomänen (TLD). “.nu”, populärt tidigare, är en annan förekommande TLD i Sverige.
Det finns hundratals domäntillägg att välja på, men vissa har helt klart blivit mer populära än andra.
Generellt sett kan man säga att det finns fyra olika typer av domäntillägg som resulterar i olika webbadresser:
- Generiska toppdomäner (gTLD) inkluderar populära tillägg som .com, .org, .net.
- Landskod TLDs (ccTLD) representerar länder eller regioner, exempelvis .mx, .in.
- Sponsrade TLDs (sTLD) är specifika för organisationer, som .travel eller .asia.
- Nya gTLDs (nTLD) lanserades efter 2012, till exempel .online, .store.
Sökväg i URL
Sökvägen till en resurs i en URL är belägen till höger om domäntillägget (TLD), och liknar ofta en mappstruktur.
Den leder användare till specifika platser på servern, som en sida, ett inlägg eller en fil.
URL:er kan innehålla flera sökvägar, separerade av framåtriktade snedstreck (/). Fler sökvägar(/) i en URL innebär en mer specifik destination.
Ett exempel på detta är vår egen hemsida, där du kan se att sökvägen för våra produkter alltid innehåller “/tjanster/” följt av den specifika tjänster (som exempelvis att bygga länkar).
Länken i detta fall bli då “omnily.se/tjanster/lankbygge/” där “/tjanster/lankbygge/” är sökvägen som dirigerar läsaren till rätt resurs och information på hemsidan.
I praktiken kommer “/tjanster/” att reflektera den kategorin som vi har upplagt på vår webbplats, följt av den specifika filvägen för dokumentet (i detta fall en specifik sida för tjänsten länkbygge).
Med andra ord bör denna sökväg vara baserat på hemsidans struktur.
Parametrar i URL
Parametrar är frågesträngar i en URL, som börjar efter ett frågetecken (?).
Varje parameter består av en nyckel och ett värde, separerade av likhetstecken (=).
Ett exempel är “utm_source=mywebsite” där “utm_source” är nyckeln och “mywebsite” är värdet, och dess två utgör tillsammans en parameter.
Flertalet parametrar i en URLsepareras i sin tur med ampersand-tecknet (&).
De används ofta för översättning, intern sökning, filtrering, paginering och spårning av trafik.
En fullständig UTM-länk med satta parametrar skulle därmed kunna se ut som följande, där den markerade delen av URL:en motsvarar dess parametrar:
https://omnily.se/tjanster?utm_source=omnily.se&utm_content=LinkedIn
Ankarlänkar i URL
Ankarlänkar är specifika URL:er som leder direkt till en avsnitt inom en webbsida, och används framför allt för att förbättra navigeringen på långa sidor och förbättra användarupplevelsen.
De skapas genom att lägga till ett #-tecken följt av en identifierare i URL:en.
Denna identifierare motsvarar ett unikt ID eller ett namnattribut i HTML-koden för målavsnittet.
När man klickar på en ankarlänk, hoppar webbläsaren direkt till det specificerade avsnittet på sidan.
För att skapa en ankarlänk, definiera först ett ID eller namn för avsnittet i HTML, till exempel:
<div id=”kapitel1″>.
Därefter skapar du en länk med # och det definierade ID:et i URL:en, som:
<a href=”#kapitel1″>.
URL Syntax & Riktlinjer
URL-syntax är en uppsättning regler som definierar strukturen för en URL.
URL:er tillåter siffror, bokstäver och vissa specialtecken som ()!$-‘_*+.
För tecken som inte tillåts, som mellanslag, används ersättningar som plustecken, bindestreck eller %20.
URL Regler På Svenska
När URL:er innehåller bokstäver som “ä”, “å”, och “ö”, sker en förändring känd som URL-kodning. Dessa specialtecken kan inte direkt användas i URL:er på grund av internetstandarder.
De omvandlas till en kodad representation, ofta med användning av procenttecken följt av hexadecimala koder.
Denna kodning säkerställer att URL:en förblir giltig och förståelig av webbservrar och webbläsare.
Jag har till exempel en hemsida som jag använder med mitt namn som dess domännamn.
Eftersom att jag heter Johannes Källman har jag köpt domännamnet johanneskällman.se men om jag delar med mig av den fullständiga URL:en för hemsidan (efter kodning) ser den ut så här:
https://xn--johanneskllman-eib.se/
Det ser konstigt ut, men om du trycker på länken ser du att du kommer in till johanneskällman.se.
URL-Förkortare
URL-förkortare gör långa URL:er betydligt kortare genom en omdirigering (redirect).
De använder korta domännamn för att länka till önskade sidor. Om du till exempel har en sida med en väldigt lång URL kan du välja att använda en URL-förkortare för att skapa en kortare URL som i sin tur omdirigerar användaren till din domän.
Tjänster som Rebrandly, Bitly och Ow.ly erbjuder URL-förkortning, vissa med extra funktioner som webbanalys mot en avgift. Vissa webbhotell erbjuder också URL-förkortningstjänster.
Här har du ett exempel på hur en förkortad länk från Bitly kan se ut:
bit.ly/2KESYNx
Dock har användningen av URL-förkortare minskat hos vissa tjänsteleverantörer på grund av missbruk av spammare.
URL-Manipulering
URL:er kan manipuleras för olika ändamål beroende på deras struktur och protokoll.
Om du använder dig av “mailto:” innan en URL skapar du ett nytt e-postmeddelande till den angivna adressen. Exempel på webbadress som öppnar din mailapp;
mailto:president@whitehouse.gov
Om du använder dig av “ftp:” innan en URL aktiverar och använder du FTP-protokollet för filnedladdning. Exempel på webbadress som öppnar FTP-protokollet
ftp://www.hemsida.se/dokument/widgets.ps
Sådana manipuleringar av URL:er underlättar specifika åtgärder, som att skicka e-post eller ladda ner filer direkt via webbläsaren.
Kanoniska URL:er (Canonical URLs)
Kanoniska URL:er är en lösning för att hantera innehållsduplikering på webben.
De informerar sökmotorer om vilken version av en sida som bör indexeras och visas i sökresultaten.
När en webbplats innehåller flera sidor med liknande eller identiskt innehåll, används en kanonisk URL för att specificera den “officiella” sidan.
Detta undviker splittring av sidrankningar och säkerställer att rätt sida får trafik och rankning.
För att markera en sida som kanonisk, lägger man till en <link rel=”canonical”>-tagg i sidans HTML-kod.
Denna tagg pekar på den URL som ska anses vara den primära källan.
<link rel=”canonical”>
Användning av kanoniska URL:er är avgörande för SEO-effektivitet, då det hjälper till att behålla och konsolidera sidans auktoritet och relevans i sökmotorernas ögon.
Semantiska URL:er För Bättre SEO
Semantiska URL:er är mänskligt läsbara och lätta att förstå. Det betyder att vi som vill ranka högt på sökmotorn bör optimera vår URL:er från en semantisk synpunkt.
De bör bestå av ord med tydlig betydelse, vilket gör dem lätta att memorera och ange i webbläsarens adressfält.
Undvik exempelvis att ha en sökväg som visar “p=32141245.html”, och optimera denna istället till “din-guide-till-seo”.
Denna mänskliga aspekt gör semantiska URL:er kraftiga, trots webbens tekniska natur.
Det underlättar för användare att förstå deras plats och aktivitet på webben.
Sökmotorer kan också använda semantiken i dessa URL:er som en rankningsfaktor, vilket gör det till ett viktigt steg i ditt On-page SEO-arbete.
Skapandet av semantiska URL:er förenklar användarinteraktion och optimerar webbsidors synlighet.
Förbättra Din Hemsidas Ranking Med Rätt URL:er
Denna artikel har utforskat de olika aspekterna av URL:er, från deras grundläggande struktur till mer avancerade koncept som semantiska URL:er och ankarlänkar.
Vi har sett hur URL:er byggs upp, med fokus på deras komponenter som domännamn, sökvägar och parametrar.
Vi har också diskuterat hur URL:er kan anpassas och kodas för att passa specifika behov och förbättra användarupplevelsen.
Genom att förstå dessa principer kan man inte bara navigera på internet effektivare, utan också utforma webbadresser som är både användarvänliga och optimerade för sökmotorer.
